...eftersom han var den enda med körkort kunde inte heller trummisen och gitarristen fortsätta...

Joachim

 En betraktelse om vägen hit, av och med Joachim Rogalski.

Efter skolan skulle livet ta fart mot den musikdröm man alltid levt med. Jag jobbade med ljud och ljus och den musikutbildning jag gått hade gjort att det inte riktigt fanns några fler alternativ än att söka lyckan i dåtidens musikliv. När jag efter ett år blev snabbt arbetslös i jordens mörkaste lågkonjunktur så bestämde jag mig för att fortsätta att skuldsätta mig med subventionerade studiemedel och tog första flyg till andra sidan för att sparka musikdrömmen till liv igen.

Åren gick fort och när jag kom hem till kylan igen så började jag att planera min första riktiga inspelning med eget material. Med mina två studiekamrater Lisa och Jenny så bildades bandet Pangea och i den värden levde vi dygnet runt i nästan två år. Bandet fick ett abrupt slut när våran keyboardist fått flickvän och eftersom han var den enda med körkort kunde inte heller trummisen och gitarristen fortsätta när de bodde på annan ort. Vi hade stort intresse för Pangea och spelade mycket ute, skivan mottogs väl men åren med dygnetruntslit hade gjort att även jag tröttnat på allt vad musik och skapande heter. Jag beslutade att prova familjelivet med skiftarbete barn bil och lån. När den visionen sprack efter många år och familjen flyttat till ett annat land så började det att klia i fingrarna. Men i stället för att följa rådet att investera i ett boende så tog jag det sista jag hade och köpte mig en mindre studio, inget häftigt men jag kunde börja skapa igen utan krav från utomstående.

För att få ro i själen drog jag igång ett nytt projekt. Eftersom ingen ville sjunga mina låtar så fick jag prova själv. Om det resultatet är lyckat låter jag kritikerna orda om men det har iallafall gett livet en till kakbit. Så mellan loven när barnen inte är här låter jag musiken flöda fritt och i Juni 2006 var den första officiella ep:n "varandra" klar. Året innan hade jag spelat in en fullängdare "med mig i de gränslösa" men valde att inte släppa den. Under inspelningen av "Varandra" hade mitt kompband STRÖM fått vara med i studion och resultatet blev det jag drömt om.